MaG Tal och talföljder

22. Repetition

Sedan är det bara att repetera.

Uppgifter

  1. Lös följande ekvationer.
    1. \( 4x^4 = 8 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} 4x^4 & = & 8 & \mid /4\\ x^4 & = & 2 & \mid (\quad)^{\frac{1}{4}}\\ x & = & 2^{\frac{1}{4}} & \text{Detta är ett bra svar.}\\ x & = & \sqrt[4]{2} \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en jämn potens gäller \( x = \pm \sqrt[4]{2} \).

      Vi kan även direkt jobba med 4:e-roten i stället för att upphöja med 1/4.

    2. \( 3x^3 = 27 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} 3x^3 & = & 27 & \mid /3\\ x^3 & = & 9 & \mid (\quad)^{\frac{1}{3}}\\ x & = & 9^{\frac{1}{3}} & \text{Detta är ett bra svar.}\\ x & = & \sqrt[3]{9} \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en udda potens gäller endast detta svar.

      Vi kan även direkt jobba med 3:e-roten i stället för att upphöja med 1/3.

    3. \( 2x^2 = 16 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} 2x^2 & = & 16 & \mid /2\\ x^2 & = & 8 & \mid (\quad)^{\frac{1}{2}}\\ x & = & 8^{\frac{1}{2}} & \text{Detta är ett bra svar.}\\ x & = & \sqrt{8} = \sqrt{4\cdot 2} = 2\sqrt{2} \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en jämn potens gäller \( x = \pm \sqrt{8} \).

      Vi kan även direkt jobba med 2:e-roten i stället för att upphöja med 1/2.

    4. \( 2x^5 = 486 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} 2x^5 & = & 486 & \mid /2\\ x^5 & = & 243 & \mid (\quad)^{\frac{1}{5}}\\ x & = & 243^{\frac{1}{5}} & \text{Detta är ett bra svar.}\\ x & = & \sqrt[5]{243} = 3 \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en udda potens gäller endast detta svar.

      Vi kan även direkt jobba med 5:e-roten i stället för att upphöja med 1/5.

    5. \( 4x^4 = 2 \)

      \( \begin{array}{rcll} 4x^4 & = & 2 & \mid /4\\ x^4 & = & \dfrac{1}{2} & \mid (\quad)^{\frac{1}{4}}\\ x & = & (\dfrac{1}{2})^{\frac{1}{4}} & \text{Detta är ett bra svar.}\\ x & = & \sqrt[4]{\dfrac{1}{2}} = \dfrac{1}{\sqrt[4]{2}} \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en jämn potens gäller \( x = \pm \dfrac{1}{\sqrt[4]{2}} \).

      Vi kan även direkt jobba med 4:e-roten i stället för att upphöja med 1/4.

  2. Lös följande ekvationer.
    1. \( 2x^4 = 32 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} 2x^4 & = & 32 & \mid /2\\ x^4 & = & 16 & \mid (\quad)^{\frac{1}{4}}\\ x & = & 16^{\frac{1}{4}} & \\ x & = & \sqrt[4]{16} = \sqrt[4]{2^4} = 2 \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en jämn potens gäller \( x = \pm 2 \).

      Vi kan även direkt jobba med 4:e-roten i stället för att upphöja med 1/4.

    2. \( x^4 = -4 \)

      Vi har en jämn potens, 4. En jämn potens kan aldrig bli negativ. Ekvationen saknar lösningar.

    3. \( x^3 = -27 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} x^3 & = & -27 & \mid (\quad)^{\frac{1}{3}}\\ x & = & (-27)^{\frac{1}{3}} & \\ x & = & \sqrt[3]{-27} = \sqrt[3]{(-3)^3} \\ & = & -3 \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en udda potens är det den enda roten.

      Vi kan även direkt jobba med 3:e-roten i stället för att upphöja med 1/3.

    4. \( 2x^4 = 64 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} 2x^4 & = & 64 & \mid /2\\ x^4 & = & 32 & \mid (\quad)^{\frac{1}{4}}\\ x & = & 32^{\frac{1}{4}} & \\ x & = & \sqrt[4]{32} = \sqrt[4]{16\cdot 2} = \sqrt[4]{2^4 \cdot 2} \\ & = & 2\sqrt[4]{2} \\ \end{array} \)

      Eftersom vi har en jämn potens gäller \( x = \pm 2\sqrt[4]{2} \).

      Vi kan även direkt jobba med 4:e-roten i stället för att upphöja med 1/4.

    5. \( (x-1)^2 = 4 \)

      Vi får

      \( \begin{array}{rcll} (x-1)^2 & = & 4 & \mid (\quad)^{\frac{1}{2}} \\ (x-1)^2{^{\frac{1}{2}}} & = & 4^{\frac{1}{2}} \\ x-1 & = & 2 \\ x & = & 2 +1 = 3 \\ \end{array} \)

      Den här är inte helt lätt av sig. Ta det som ett smakprov vad som kommer att komma i nästa kurs. (;

  3. Fyll i det som saknas
    1. Då \(3^4 = 81 \) gäller att logaritmen i basen [ Lucka ] av talet [ Lucka ] är [ Lucka ].

      Då \(3^4 = 81 \) gäller att logaritmen i basen [ 3 ] av talet [ 81 ] är [ 4 ].

    2. Då \(5^3 = 125 \) är logaritmen av talet [ Lucka ] i basen [ Lucka ] talet [ Lucka ].

      Då \(5^3 = 125 \) är logaritmen av talet [ 125 ] i basen [ 5 ] talet [ 3 ].

    3. Då \(4^3 = 64 \) är logaritmen av talet [ Lucka ] i basen [ Lucka ] talet [ Lucka ].

      Då \(4^3 = 64 \) är logaritmen av talet [ 64 ] i basen [ 4 ] talet [ 3 ].

    4. Då \(3^6 = 729 \) är logaritmen av talet [ Lucka ] i basen [ Lucka ] talet [ Lucka ].

      Då \(3^6 = 729 \) är logaritmen av talet [ 729 ] i basen [ 3 ] talet [ 6 ].

  4. Fyll i det som saknas
    1. Då logaritmen i basen 3 av talet 2187 är 7 gäller att [ Lucka ] \(^7 = \) [ Lucka ].

      Då logaritmen i basen 3 av talet 2187 är 7 gäller att [ 3 ] \(^7 = \) [ 2187 ].

    2. Då logaritmen av talet 49 i basen 7 är 2 gäller att [ Lucka ] \(^2 = \) [ Lucka ].

      Då logaritmen av talet 49 i basen 7 är 2 gäller att [ 7 ] \(^2 = \) [ 49 ].

    3. Då logaritmen i basen 2 av talet 64 är 6 gäller att [ Lucka ] \(^6 = \) [ Lucka ].

      Då logaritmen i basen 2 av talet 64 är 6 gäller att [ 2 ] \(^6 = \) [ 64 ].

    4. Då logaritmen i basen 3 av talet 81 är 4 gäller att [ Lucka ] \(^4 = \) [ Lucka ].

      Då logaritmen i basen 3 av talet 81 är 4 gäller att [ 3 ] \(^4 = \) [ 81 ].

  5. Bestäm \(x\) då
    1. \(\log_4 x = 1\)

      \(\log_4 x = 1 \Leftrightarrow x = 4^1 = 4 \)

    2. \(\log_4 x - 3 =0\)

      \(\begin{array}{rcl} \log_4 x - 3 & = & 0 \\ \log_4 x & = & 3 \\ x & = & 4^3 = 64 \\ \end{array}\)

    3. \(\log_2 x + 3 = 0 \)

      \(\log_2 x + 3 = 0 \Leftrightarrow \log_2 x = -3 \Leftrightarrow x=2^{-3} = \dfrac{1}{8}\)

    4. \(\log_5 x - 5 =0\)

      \(\begin{array}{rcl} \log_5 x -5 & = & 0 \\ \log_5 x & = & 5 \\ x & = & 5^5 = 3125 \\ \end{array}\)

  6. Låt \(a_n = 2n-3 \) där \( n = 1,2,3,\ldots \).
    1. Bestäm de fyra första elementen.

      Vi får

      \( a_1 = 2\cdot 1 -3 = -1 \)

      \( a_2 = 2\cdot 2 -3 = 1 \)

      \( a_3 = 2\cdot 3 -3 = 3 \)

      \( a_4 = 2\cdot 4 -3 = 5 \)

    2. Visa att talföljden är aritmetisk.

      Vi bildar differensen, \( d = a_{n+1} - a_n = 2(n+1)-3 -(2n-3) = 2n+2-3-2n+3 = 2 \).

      Talföljden är aritmetisk.

    3. Bestäm summan för de 50 första elementen.

      Vi behöver \( a_{50} = 2\cdot 50 -3 = 97 \).

      Vi får \( S_{50} = \dfrac{n(a_1+a_n)}{2} = \dfrac{50(-1+97)}{2} = 2400 \).

  7. Låt \(a_n = 2\cdot (\dfrac{1}{4})^{n-1} \) där \( n = 1,2,3,\ldots \).
    1. Bestäm de fyra första elementen.

      Vi får

      \( a_1 = 2\cdot (\dfrac{1}{4})^{1-1} = 2\cdot \dfrac{1}{4}^0 = 2 \)

      \( a_2 = 2\cdot (\dfrac{1}{4})^{2-1} = 2\cdot \dfrac{1}{4}^1 = \dfrac{1}{2} \)

      \( a_3 = 2\cdot (\dfrac{1}{4})^{3-1} = 2\cdot \dfrac{1}{4}^2 = \dfrac{1}{8} \)

      \( a_4 = 2\cdot (\dfrac{1}{4})^{4-1} = 2\cdot \dfrac{1}{4}^3 = \dfrac{1}{32} \)

    2. Visa att talföljden är geometrisk.

      Vi bildar kvoten, \( q = \dfrac{a_{n+1}}{a_n} = \dfrac{2\cdot (\dfrac{1}{4})^{(n+1)-1}}{2\cdot (\dfrac{1}{4})^{n-1}} = \dfrac{(\dfrac{1}{4})^{(n+1-1)}}{(\dfrac{1}{4})^{n-1}} = \dfrac{1}{4}^{n-(n-1)} = \dfrac{1}{4} \).

      Talföljden är geometrisk.

    3. Bestäm summan för de 50 första elementen.

      Vi får \( S_{100} = \dfrac{a_1(1-q^n)}{1-q} = \dfrac{2(1-\dfrac{1}{4}^{50})}{1-\dfrac{1}{4}} = 2\dfrac{2}{3} \).

  8. I riksdagsvalet 2019 röstade 3 081 916 personer på olika partier. Bestäm den den procentuella andelen och antal röster för partierna i tabellen. Avrunda den procentuella andelen till en hundradel (två decimaler) och andel röster till heltal.
    PartiAntal rösterProcentuell andelAntal platser
    SDP17,7340
    Sannfinländarna17,4839
    Samlingspartiet523 95738
    Centern13,7631
    De gröna354 19420
    Vänstern251 80816
    SFP4,539
    Kristdemokraterna3,905
    Övriga89 5822

    PartiAntal rösterProcentuell andelAntal platser
    SDP546 47117,7340
    Sannfinländarna538 80517,4839
    Samlingspartiet523 95717,0038
    Centern423 92013,7631
    De gröna354 19411,4920
    Vänstern251 8088,1716
    SFP139 6404,539
    Kristdemokraterna120 1443,905
    Övriga89 5822,912

  9. Räntan på ett lån steg från 4,25 % till 5,00 %. Beräkna hur många
    1. procentenheter och

      Procentenheten är \( 5,00 - 4,25 = 0,75 \) procentenheter.

    2. procent räntan steg

      Den procentuella förändringen är \( \dfrac{5,00}{5,25} = 1,1764 \). En höjning om \( 1,1764 - 1 = 0,1764 \), alltså 17,6 %.

  10. En studerande löste följande uppgift:

    För en överfiskad fiskart gäller att beståndet minskar med 2,5 % varje år. I en sjö finns det 1 500 fiskar. Efter hur många år är beståndet nere i hälften om trenden forstätter konstant?

    Lösningen var följande:

    Hälften betyder \(\dfrac{1500}{2} = 750\) fiskar. Det minskar med 2,5 % varje år. Alltså efter \(\dfrac{750}{2,5} = 300\) år är beståndet nere i hälften.

    Lös uppgiften, korrigera felen och förklara varför som det far åt skogen med lösningen ovan.

    Vi har procentuell förändring. Antalet fiskar i början är 1 500 stycken.

    Om vi betecknar allmänt är antalet fiskar \( a \). Antal fiskar som är kvar är \( 0,975a \).

    Efter år 1 har vi kvar \( 1500 \cdot 0,975 \) eller \( 0,975a \).

    Efter år 2 har vi kvar \( 1500 \cdot 0,975 \cdot 0,975 = 1500 \cdot 0,975^2 \) eller \( 0,975^2 \cdot a \).

    Ekvationen blir \( 1500 \cdot 0,975^n = 750 \) eller \( 0,975^n a = 0,5a \).

    Bägge ekvationerna löser vi på samma sätt, med logaritmer.

    Vi får \( n = 27,38 \). Alltså efter 28 år.

  11. För en fest vill gymnasiestuderande blanda en bål vars alkoholhalt är högst 5 %. Studerandena har 0,5 l Koskenkorva och Coca Cola. Hur mycket Coca Cola skall man minst blanda i brännvinet, vars alkoholhalt är 38 %?

    Vi gör följande tabell

    KoskenkorvaCoca Colatotalt
    mängd0,5 liter\( b \)\( 0,5 + b \)
    alkohol\( 0,38 \cdot 0,5 = 0,19 \)0\( 0,19 \)

    Eftersom alkoholhalten högst skall vara 5 % får vi ekvationen

    \( \begin{array}{rcl} \dfrac{0,19}{0,5 + b} & = & 0,05 \\ 0,19 & = & 0,05(0,5 + b) \\ 0,19 & = & 0,05\cdot 0,5 + 0,05b \\ 0,05b & = & 0,165 \\ b & = & \dfrac{0,165}{0,05} = 3,3 \\ \end{array} \)

    Alltså minst 3,3 liter Coca Cola.

  12. På håltimmen dricker Anna en halv liter energidryck som innehåller 160 mg koffein. Mängden koffein i en människa minskar med cirka 13 % per timme.
    1. Bilda ett uttryck som anger andelen milligram koffein i kroppen.

      I början har vi 160 mg och det minskar med 13 % per timme. Vi får ekvationen \( 160 (1-0,13)^t \) som vi kan förenkla till \( 160\cdot 0,87^t \).

    2. Efter hur många timmar är mängden koffein i kroppen under 100 mg?

      Vi får ekvationen

      \( \begin{array}{rcl} 160\cdot 0,87^t & = & 100 \\ 0,87^t & = & \dfrac{100}{160} \\ t & = & \log_{0,87}\dfrac{10}{16} = 3,37\ldots \\ \end{array} \)

      Efter 3 timmar och 23 minuter.

    3. Efter hur många timmar är mängden koffein i kroppen under 10 mg?

      Som ovan. Vi får ekvationen

      \( \begin{array}{rcl} 160\cdot 0,87^t & = & 10 \\ 0,87^t & = & \dfrac{10}{160} \\ t & = & \log_{0,87}\dfrac{1}{16} = 19,91\ldots \\ \end{array} \)

      Efter 19 timmar och 55 minuter.

  13. Visa att en ekvation av första grad, \( ax + b = 0 \) har en lösning som ser ut som \( x = -\dfrac{b}{a} \).

    Vi räknar på.

    \( \begin{array}{rcll} ax + b & = & 0 & \mid -b\\ ax & = & -b & \mid /a \\ x & = & -\dfrac{b}{a} \\ \end{array} \)

    Det var det vi skulle visa.