14. Tillämpning av logaritmer
För vilka värden på xx gäller att 4x=74x=7?
Lösning
Vi löser ekvationen genom att att vi utnyttjar logaritmen med basen 10.
lg4x=lg7xlg4=lg7x=lg7lg4≈1,40lg4x=lg7xlg4=lg7x=lg7lg4≈1,40
När vi löser exponentialekvationer av typen kx=akx=a kan vi lösa ekvationerna på två olika sätt.
För att lösa ekvationen kx=akx=a löser vi den på något av följande sätt:
- Vi utnyttjar logaritmer med basen 10. Lösningarna till ekvationen kx=akx=a är x=lgalgkx=lgalgk.
- Vi utnyttjar definitionen för logaritmer, logax=ylogax=y är identiskt med att x=ayx=ay.
Exempel 1 Lös ekvationen 5x=85x=8.
Lösning
Vi löser ekvationen på två olika sätt.
- Då 5x=85x=8 får vi att
5x=8∣lglg5x=lg8xlg5=lg8∣/lg5x=lg8lg5≈1,295x=8∣lglg5x=lg8xlg5=lg8∣/lg5x=lg8lg5≈1,29
- Eller som 5x=8⇔x=log58≈1,295x=8⇔x=log58≈1,29.
Om vi inte vill arbeta med logaritmer som har basen 10 så får vi att logax=logbxlogbalogax=logbxlogba där bb är någon bas.
Motivering
Eftersom logax=y⇔x=aylogax=y⇔x=ay och x=ayx=ay kan skrivas som y=lgxlgay=lgxlga får vi att logax=lgxlga=logbxlogbalogax=lgxlga=logbxlogba, där bb är någon bas.
Exempel 2 På ett bankkonto sätter man in 1500 €. Banken ger en räntesats om 1,0 % per år. Efter hur många år är har summan stigit till över 2000 € då vi varje år betalar en kapitalinkomst skatt på 30 % av räntan?
Lösning
Eftersom vi varje år betalar 30 % skatt av räntan som bildas av 1,0 % så har vi en verklig ränta om 0,70⋅0,01a=0,007a0,70⋅0,01a=0,007a. Den verkliga räntan är 0,7 %.
Vi får en ekvation
1,007x⋅1500>20001,007x>20001500lg1,007x>lg43xlg1,007>lg43x>lg43lg1,007≈41,24 år1,007x⋅1500>20001,007x>20001500lg1,007x>lg43xlg1,007>lg43x>lg43lg1,007≈41,24 år
Efter 42 år.
Uppgifter
- För vilka värden på xx gäller följande. Svar med två decimalers noggrannhet.
- 2x=52x=5
2x=5⇔x=lg5lg2≈2,322x=5⇔x=lg5lg2≈2,32.
- 3x=73x=7
\(x = \log_3 7 \approx 1,7712
- 7x=147x=14
7x=14⇔x=lg14lg7≈1,367x=14⇔x=lg14lg7≈1,36.
- 9x=59x=5
\(x= \log_9 5 \approx 0,7325
- 3x=213x=21
3x=21⇔x=lg21lg3≈2,773x=21⇔x=lg21lg3≈2,77.
- 2x=52x=5
- År 2014 gjorde finländarna 750 000 resor till fasta Spaninen och Kanarieöarna. Antalet resor växte med 3 % årligen. Vi vill ta reda på efter hur många år vi gör 1,5 miljoner resor om året om takten fortätter i samma grad. Vi betecknar antalet år som gått sedan 2014 med tt. Vilken av ekvationerna motsvarar beskrivningen ovan?
- 0,75⋅1,03t=1,50,75⋅1,03t=1,5
- 0,75+1,03t=1,50,75+1,03t=1,5
- 0,75⋅1,03t=1,50,75⋅1,03t=1,5
Vilken av alternativen löser den rätta ekvationen?
- t=1,50,75⋅1,03t=1,50,75⋅1,03
- t=log1,031,5t=log1,031,5
- t=log1,032t=log1,032
Vi har 750 000 resor och det sker en årlig ökning om 3 % varje år. Ekvationen blir 750000(1+0,03)t=1500000750000(1+0,03)t=1500000.
Alltså 0,75⋅1,03t=1,50,75⋅1,03t=1,5 är rätt alternativ.
Då vi löser den får vi
0,75⋅1,03t=1,51,03t=1,50,75t=log1,0320,75⋅1,03t=1,51,03t=1,50,75t=log1,032
Alltså alternativ c).
- Vi placerar 1500 € så att den årliga av kastningen är 7,0 %. Efter hur många år har kapitalet ökat till 2500 € då vi varje år betalar en skatt på kapitalinkomster om 30 %?
Den verkliga räntan är 0,07⋅0,700,07⋅0,70. Vi får ekvationen (1+0,07⋅0,70)n⋅1500=2500(1+0,07⋅0,70)n⋅1500=2500 som har lösningen n=10,68n=10,68. Alltså 11 år.
- Befolkningsökningen var som störst i Finland efter andra världskriget. 1950 var befolkningsmängden 4,03 miljoner och befolkningstillväxten var 1,0 %. Om befolkningstillväxten skulle ha varit konstant 1,0 % efter 1950, när skulle befolkningsmängden överskrida år 2015 befolkningsmängd på 5,47 miljoner?
Vi har ekvationen 1,01x⋅4,03=5,471,01x⋅4,03=5,47 som vi kan skriva som x=lg5,474,03lg1,01≈30,70x=lg5,474,03lg1,01≈30,70 år.
År 1950 + 30 = 1980.
Med överfiske menar man att man fiskar mera fisk än vad fiskstammen förökar sig. Det betyder att antalet fiskar i stammen minskar. Man talar om att alla fiskarter på jorden kommer att krascha inom 50 år. Då en fiskstam kraschar betyder det att antalet fiskar minskar med 10 % från vad det har varit som mest.
Vi tänker oss följande. En fiskstam har sin största population, antal, just nu. Om 50 år har fiskstammen kraschat med 10 %. Vad är den årliga procentuella minskningen?
Svara med två decimalers noggrannhet.
Vi betecknar procenten med pp och antalet med aa.
Då får vi ekvationen p50a=0,90ap50a=0,90a som har lösningen p=0,9978950083p=0,9978950083.
Den årliga procentuella minskningen är 1−0,9978950083=0,00210499171−0,9978950083=0,0021049917. Alltså 0,21 %
- Kolväteutsläppen från vägtrafiken i Finalnd var som mest ungefär 70 000 ton om året, men har minskat med ca 5 % efter rekordåret. När inföll rekordåret, då utsläppen 2012 uppgick till ca 23 000 ton?
Vi vet att utsläppen har minskat med 5 % varje år, då kan vi bilda ekvationen 70000(1−0,05)n=2300070000(1−0,05)n=23000.
Då vi löser ekvationen får vi
70000(1−0,05)n=2300070000⋅0,95n=230000,95n=2300070000n=log0,952370=21,6987…70000(1−0,05)n=2300070000⋅0,95n=230000,95n=2300070000n=log0,952370=21,6987…
Rekordåret var 22 år före 2012, alltså år 1990.
- Ett företag strävar till att öka omsättningen med 60 % under 10 år.
Beteckna omsättningen med aa. Om omsättningen skall öka med 60 % är den nya omsättningen 1,6aa
- Hur många procent skall omsättningen öka varje år? Svara med två decimaler.
Omsättningen i början är aa och den procentuella ökningen betecknar vi pp. vi får ekvationen p10⋅a=1,6ap10⋅a=1,6a som har lösningen p=10√1,6≈1,04812p=10√1,6≈1,04812 som betyder att den årliga ökningen skall vara 1,04812−1=0,048121,04812−1=0,04812 som är 4,81 %.
- Om hur många år har omsättningen fördubblats?
Vi betecknar omsättningen med aa, nn antal år och får ekvationen 1,0481n⋅a=2a1,0481n⋅a=2a som har lösningen n=lg2lg1,0481≈14,75n=lg2lg1,0481≈14,75.
Alltså 15 år.
- Hur många procent skall omsättningen öka varje år? Svara med två decimaler.
- Varje år fördubblas antalet råttor i en storstad. Hur många år tar det för antalet råttor att bli 100 falt?
Vi betecknar antal råttor med aa. Vi får ekvationen 2n⋅a=100a2n⋅a=100a som har lösningen n=lg100lg2≈6,64n=lg100lg2≈6,64.
Alltså 7 år.
- Radioaktiva material har en naturligt sönderfall som kallas för halveringstid. Halveringstiden betyder att antalet aktiva, radioaktiva kärnor minskar med hälften. Halveringstiden för kol 11 som används i PET skanning har en halveringstid på 20,5 minuter. Efter hur många minuter har aktiviteten sjunkit till en 100-del av vad den var i början?
Vi betecknar antalet radioaktiva kärnor med aa. Efter första halveringen har vi 0,50a0,50a kvar, efter andra halveringen har vi 0,502⋅a0,502⋅a kvar.
Vi söker antalet halveringar som behövs genom att lösa ekvationen 0,50n⋅a=a1000,50n⋅a=a100 som har lösningen n=lg1100lg0,50≈6,6438n=lg1100lg0,50≈6,6438 halveringar.
Varje halvering tar 20,5 minuter som betyder att den totala tiden är 20,5 minuter ⋅6,6438=136,197920,5 minuter ⋅6,6438=136,1979 minuter.