6. Derivatan av rotfunktionen
Derivering av rotfunktionen baserar sig på användningen av rationella exponenter och derivering av potensen av en funktion.
Rationella exponenter handlade om att vi kan uttrycka
- n√xn√x som x1n,
- n√xm som xmn och
- (n√x)m som xmn.
Vidare har vi från algebran att x−n=1xn.
När vi deriverade potensfunktioner fick vi att Dfn=n⋅fn−1⋅f′.
När vi Deriverar rotfunktioner använder vi oss av allt detta.
Exempel 1 Derivera √2x.
Lösning
Vi skriver √2x som (2x)12.
D(2x)12=12⋅(2x)12−1⋅2=1⋅(2x)−12=1√2x.
Exempel 2 Derivera funktionen x√x.
Lösning
Vi skriver x√x=x⋅x12=x1+12=x32.
Vi får att Dx32=32⋅x32−1⋅1=32x12=32√x.
Exempel 3 Derivera funktionen 12x√x.
Lösning
Vi skriver 12x√x som 12⋅1x√x=12⋅1x⋅x12=12⋅1x32=12x−32.
Vi får att D12x−32=12(−32)x−32−1⋅1=−34x−52=−34x52=−34√x5=−34x2√x.
Exempel 4 Derivera funktionen √5−x2.
Lösning
Vi skall bestämma D√5−x2=D(5−x2)12=12(5−x2)12−1⋅(−2x)=−x(5−x2)−12=−x√5−x2.
Exempel 5 Bestäm för funktionen f(x)=√x+1 tangenten då x=1.
Lösning
Vi börjar med att derivera, D√x+1=D(x+1)12=12(x+1)12−1⋅1=12√x+1.
Riktningskoefficienten har värdet, f′(1)=12√1+1=12√2.
Tangenten går genom punkten 1 och f(1)=√1+1=√2.
Ekvationen för en linje är, y−y0=k(x−x0). Tangentens ekvation är
y−√2=12√2(x−1)y=12√2x−12√2+2√2)√2=12√2x+−1+42√2=x2√2+32√2 eller som =12√2(x+3).
Tangentens ekvation är y=12√2(x+3).
Exempel 6 Bestäm största och minsta värde för funktionen f(x)=√4−x2+x.
Lösning
Vi börjar med att bestämma då f är definierad då 4−x2≥0⇔x2≤4⇔−2≤x≤2.
Sedan tar vi och skriver om f(x)=√4−x2+x=(4−x2)12+x.
Derivatafunktionen är f′(x)=12(4−x2)12−1(−2x)+1=−x√4−x2+1.
Extremvärden hittar vi då f′(x)=0:
−x√4−x2+1=0−x√4−x2=−1∣⋅√4−x2−x=−√4−x2x=√4−x2∣()2x2=4−x22x2=4x2=2x=±√2
Eftersom vi har kvadrerat, testar vi rötterna: −√2√4−(√2)2+1=−√2√2+1=0 och −(−√2)√4−(−√2)2+1=√2√2+1=2≠0.
Alltså f′(x)=0 då x=√2.
Vi finner största och minsta värdet för funktionen då f′(x)=0 eller i intervallets ändpunkter.
f(−2)=√4−(−2)2−2=−2
f(√2)=√4−(√2)2+√2=√2+√2=2√2
f(2)=√4−22+2=2.
Största värdet är 2√2.
Uppgifter
Kombinera rätt rot med rätt sätt att skriva som allmän potens.
Välj bland följande rötter:
√x2√x33√x3√x2(3√x)44√x4√x3Rotuttryck Allmän potens =x12 =x13 =x14 =x32 =x23 =x34 =x43 Rotuttryck Allmän potens √x =x12 3√x =x13 4√x =x14 2√x3 =x32 3√x2 =x23 4√x3 =x34 (3√x)4 =x43 - Derivera √5x.
D√5x=D(5x)12=12(5x)12−1⋅5=52√5x=√52√x.
- Derivera √x2−3.
D√x2−3=D(x2−3)12=12(x2−3)12−1(2x)=x(x2−3)−12=x√x2−3.
- Derivera √2x2−1.
D√2x2−1=D(2x2−1)12=12(2x2−1)12−1(4x)=2x(2x2−1)−12=2x√2x2−1.
- Derivera √3x3+x2−1.
D√3x3+x2−1=D(3x3+x2−1)12=12(3x3+x2−1)−12(9x2+2x)=9x2+2x2√3x3+x2−1.
- Derivera x√2x.
Dx√2x=D(x⋅(2x)12)=D(x⋅212⋅x12)=D(212⋅x32)=212Dx32=212⋅32x32−1⋅1=3√2√x2=3√x√2=3√x2.
Eller som
Dx√2x=D(x(2x)12) som produkten av två funktioner.
D(x(2x)12)=xD(2x)12+(2x)12Dx=x⋅12(2x)−12⋅2+(2x)12⋅1=x(2x)−12+(2x)12=x√2x+√2x=x√2x+2x√2x=3x√2x=3√x√2=3√x2
- Derivera 12x√x.
D12x√x=D(12⋅1x√x)=12D1x⋅x12=12D1x32=12Dx−32=12(−32)x−32−1⋅1=−34x−52=−34x2√x.
- Bestäm tangenten för funktionen f(x)=√x−1 då x=5.
f är definierad då x−1≥0⇔x≥1.
f(x)=√x−1=(x−1)12 och f′(x)=12(x−1)−12⋅1=12√x−1.
Tangentens riktningskoefficent har värdet f′(5)=12√5−1=14.
Linjen som går genom 5, f(5)=√5−1=2 och vars riktningskoefficent är 14 har ekvationen y−2=14(x−5)⇔y=14x+34.
- Bestäm tangenten för funktionen f(x)=x√x som har riktningskoefficienten 1.
Funktionen f är definierad då x≥0.
f(x)=x√x=x⋅x12=x32.
f′(x)=32x32−1⋅1=3√x2.
Den x-koordinat där tangenten har riktningskoefficienten 1 får vi genom att lösa ekvationen f′(x)=1.
3√x2=1∣⋅23√x=23∣()2x=49.
x-koordinaten är 49, y-koordinaten är f(49)=827 och riktningskoefficienten har värdet 1.
Ekvationen för tangenten är y−827=1(x−49) som vi skriver som y=x−427.
Placera uträkningarna i rätt ordning så att uträkningen är logisk och korrekt.
Bestäm största och minsta värde för f(x)=√4−x2.
Välj bland följande uträkningar:
Definitionsmängden är 4−x2≥0.
Alltså −2≤x≤2.
Derivatafunktionen är f′(x)=−x√4−x2.En funktion får sina största och minsta värden då f′(x)=0 eller i intervallets ändpunkter.f(−2)=0
f(0)=2
f(2)=0
f′(x)=0 då x=0.f′(x)=0 då täljaren får värdet noll.Största värdet är 2.
Minsta värdet är 0.
Uträkning Ordning Definitionsmängden är 4−x2≥0.
Alltså −2≤x≤2.
(1.) Derivatafunktionen är f′(x)=−x√4−x2. (2.) f′(x)=0 då täljaren får värdet noll. (3.) f′(x)=0 då x=0. (4.) En funktion får sina största och minsta värden då f′(x)=0 eller i intervallets ändpunkter. (5.) f(−2)=0
f(0)=2
f(2)=0
(6.) Största värdet är 2.
Minsta värdet är 0.
(7.) - Derivera funktionen f(x)=4√x2−x.
D4√x2−x=(x2−x)14=14(x2−x)14−1(2x−1)=14(x2−x)−34(2x−1)=2x−144√(x2−x)3.
- Låt f(x)=√−x2−2x. För vilka värden på x byter f riktning?
f(x)=√−x2−2x=(−x2−2x)12.
f′(x)=12(−x2−2x)−12⋅(−2x−2)=−2x−22√−2x2−2x.
f′(x)=0 då täljaren får värdet noll, alltså −2x−2=0⇔x=−1.
Funktionen byter riktning då x=−1.
- Bestäm tangenten för funktionen f(x)=√1−x2 som har riktningsvinkeln 60∘.
Funktionen f är definierad då 1−x2≥0⇔x2≤1⇔−1≤x≤1.
Att riktningsvinken har värdet 60∘ betyder att riktningskoefficienten har värdet tan60∘=√3.
Funktionen f kan vi skriva som f(x)=(1−x2)12. Derivatafunktioen är f′(x)=12(1−x2)12−1(−2x)=−x√1−x2.
Vi söker den x-koordinat där riktningskoefficienten har värdet √3 genom att lösa ekvationen f′(x)=√3.
−x√1−x2=√3∣()2 x21−x2=3∣⋅(1−x2)x2=3(1−x2)x2=3−3x24x2=3x2=34x=±√34=±√32.
Eftersom vi har kvadrerat rötter måste vi testa rötterna, vi märker då att den enda roten som duger är x=−√32.
x-koordinaten är −√32, y-koordinaten är f(−√32)=12 och riktningskoefficienten är √3. Tangenten har ekvationen y−12=√3(x+√32) som vi skriver som y=√3x+2.
- Bestäm största och minsta värdet för funktionen f(x)=x√x−2.
Funktionen är definierad då x−2>0⇔x>2.
Vi skriver f som x(x−2)−12 och deriverar f′(x)=1(x−2)−12−12(x−2)−32⋅1⋅x=x−42(x−2)32.
Vi undersöker täljaren och nämnaren skilt. För nämnaren gäller x−4=0⇔x=4 och för nämnaren 2(x−2)32=0, som sker då x−2=0⇔x=2.
För nämnaren gäller att 2(x−2)32>0 då x>2.
Vi gör ett teckenschema:
24täljaren: x−4−−0+nämnaren: 2(x−2)320+++kvoten: f′(x)|−0+f(x)|↘↗minimi
Vi har ett minsta värde i x=4, det minsta värdet för funktionen är f(4)=2√2. Funktionen saknar ett lokalt största värde.
- Visa att funktionen f(x)=√x−√x−1 är strängt avtagande.
Funktionen f är definierad då x−1≥0⇔x≥.
Vi skriver f som x12−(x−1)12 och deriverar, f′(x)=12x−12−12(x−1)−12⋅1=12√x−12√x−1.
Vi söker punkter där funktionen byter riktning genom att lösa ekvationen f′(x)=0.
12√x−12√x−1=012√x=12√x−12√x−1=2√x som betyder att, x−1=x0x=1 som aldrig uppfylls.
f′(x) saknar nollsälle och f′(2)=12√2−12√2−1=14(√2−2)<0. Eftersom derivatafunktionen alltid är negativ är funktionen alltid strängt avtagande.
- Visa att √1+x≥1+x2−x28 i intervallet [0,∞[. För vilket värde på variabeln gäller likheten?
Skapa ett förhållande till noll, inför en funktion och visa att funktionen alltid är positiv. Likheten kommer du åt via en ekvation.
Eller så deriverar du två gånger och visar att andra derivatan är positiv i intervallet.
Vi bildar förhållandet √1+x−1−x2+x28≥0.
Vi visar att funktionen f(x)=√1+x−1−x2+x28 är positiv.
Derivatafunktionen f′(x)=12√1+x−12+14x=14⋅x√x+1−2√x+1+2√x+1. (Förläng med den gemensamma nämnaren.)
Derivatans nollställe, f′(x)=0 är x=0. Se till att du löser ekvationen.
Då f′(1)=14(√2−1)≈0,1035…. Betyder det det att f(x) är strängt växande i intervallet.
Eller via andra derivatan, f″(x)=14⋅√x+1(x+1)−1√x+1(x+1). Tecknet för andra derivatan är f″(1)=116(−√2+4)≈0,1616…. Eftersom andra derivatan är positiv i intervallet är f(x) strängt växande.
Likheten får du via ekvationen √1+x=1+x2−x28. Då x=0.